OrbitUnder en lång tid (1966-1980) fanns det en serie science fiction-antologier som hette Orbit. De var numrerade från 1 till 21, och i vår bokhylla står sju av dem. Men nyligen upptäckte jag att alla berättelser som Kate Wilhelm fick publicerade i Orbit nu finns i en jättestor samling — inte som pappersbok, men som e-bok och ljudbok. Jag har alltså lyssnat mig igenom allihop, arton stycken av olika längd.

Det är en läsupplevelse jag inte ångrar. Ofta annorlunda, med mycket nerv. Och psykologi, vilket är ovanligt i sf — jag menar psykologi som akademiskt fält nu, och inte bara att det finns psykologiskt djup i personerna. Dessutom finns här den bittraste och mest misantropiska feministiska berättelse jag någonsin läst, ”Infinity Box”, som handlar om makt och förtryck.

Den mest kända berättelsen i samlingen är ”Where Late the Sweet Birds Sang”, och det var också den enda jag hade läst tidigare. Men det var verkligen inte den som gjorde störst intryck.

Den allra starkaste var nog, som sagt, ”Infinity Box” – är det någon av de här novellerna som jag skulle vilja se ges ut på svenska så är det den. Utöver den var det åtminstone ett halvdussin av de här novellerna som verkligen kommer att bli kvar i mitt minne, och som jag kommer att återvända till.

Men det är ju inte munternt precis. ”The Red Canary” är till exempel en byråkratisk dystopi, en sådan där individen kan gå vilse och förtvina bland blanketter och formulär i en förgiftad och oöverskådlig värld. Och ”A Brother to Dragons, a Companion of Owls” är en sorts efter katastrofen-berättelse där ett fåtal gamla människor lever i ruinernas överflöd men där det inte finns några barn — jag läser den lite som en tematisk upptakt till ”Where Late the Sweet Birds Sang” även om de utspelar sig i ganska olika sorters framtid.

”April Fools’ Day Forever” tar ett mer direkt grepp på detta med döden och dödlighet. Den har starka influenser av Jung, och det kan man ju tycka lite olika om, men den är i vilket fall som helst en bra novell.

Den allra första novellen i samligen, ”Staras Flonderans”, handlar också om död och skräck men gör det på ett lite roligt sätt (om jag får uttrycka mig så). Den är också den enda i samlingen som utspelar sig i rymden, och i en avlägsen framtid. Egentligen är själva poängen rätt enkel, men den är effektiv och baserar sig på något som troligen var ett aktuellt psykologiskt forskningsrön 1966 då den skrevs.

De två noveller som handlar om media känns ganska aktuella. ”Ladies and Gentlemen, This Is Your Crisis” utspelar sig i en framtid där vanliga människors liv kretsar kring att se en sorts reality show, helst på storbildsteve. Deltagarna är med som en form av terapi, antingen per läkarordination eller dömda till det i domstol. Och så ”Baby, You Were Great”, som platsar brevid ”The Girl Who Was Plugged In” som feministisk proto-cyberpunk.

För mitt eget minnens skull listar jag här novellerna som är med i samlingen.
De som gjorde extra starkt intryck, och som jag nämnt ovan, är markerade med fetstil.

Staras Flonderans (Orbit 1)
Baby, You Were Great! (Orbit 2)
The Planners (Orbit 3)
Windsong (Orbit 4, långnovell)
Somerset Dreams (Orbit 5, långnovell)
The Chosen (Orbit 6)
April Fools’ Day Forever (Orbit 7, långnovell)
The Encounter (långnovell) (Orbit 8)
The Infinity Box (Orbit 9, kortroman)
The Fusion Bomb (Orbit 10, långnovell)
On the Road to Honeyville (Orbit 11)
The Red Canary (Orbit 12)
The Scream (Orbit 13, långnovell)
A Brother to Dragons, a Companion of Owls (Orbit 14, långnovell)
Where Late the Sweet Birds Sang (Orbit 15, kortroman)
Ladies and Gentlemen, This Is Your Crisis (Orbit 18)
State of Grace (Orbit 19)
Moongate (Orbit 20)

Annonser