Här kommer ett av mina utlovade inlägg i repris från min första blogg, ”läst och tänkt i Annien”. Det här känns fortfarande relevant, strax över tio år senare (ursprungligen publicerades det den 10 april 2005). Och en av länkarna som fanns i inlägget funkar fortfarande!

Folk klagar ibland över att många böcker är för långa. Varför köper folk jättetjocka tegelstenar, och oändligt långa bokserier?

En del av svaret är förstås uppenbart: somliga gillar inte den där lite sorgsna känslan man kan få av att läsa ut en bok och lämna en värld bakom sig. Det är behagligare att bara låta det fortsätta, och man är nöjd med att ha något att läsa.

Den som hellre vill bli överraskad och upptäcka nya saker läser inte på det sättet, men det är ju uppenbart en smaksak.

Det som verkar vara svårare att begripa är varför många inte verkar vilja läsa noveller. Man tänker sig att noveller borde vara väl anpassade för vår hektiska tidsålder, små munsbitar av litteratur som man snabbt kommer igenom — kanske på en enda busstur.

För min del har jag inte alls svårt att förstå varför man hellre har en roman på tunnelbanan än en novellsamling. Noveller är mer kondenserade, och kräver lite mer. I en novellsamling med femton noveller måste man dessutom börja om från början femton gånger. Att komma in i en berättelse är ju faktiskt lite av en uppförsbacke. En roman börjar man på en enda gång, och om den är hyfsat flytande i stilen kan man lägga ifrån sig den när som helst och sedan ta upp den igen. Inte konstigt då om folk föredrar lättlästa men tjocka böcker med mycket luft i — man måste inte ha uppmärksamheten på topp hela tiden, och de funkar att läsa i många korta pass.

När jag har läst ut en historia, lång eller kort, vill jag lägga ifrån mig den och tänka lite på den innan jag är beredd att ta till mig en ny. Även om pauserna kan bli rätt korta har jag svårt att läsa en novellsamling i ett svep. En roman kan jag däremot sträckläsa, åtminstone om jag har ro i kroppen. (Långa tågresor! Jag älskar dem!)

Jag gillar noveller, men faktum är att de är jobbigare att läsa om man räknar per sida. Ser man däremot till antalet berättelser man kan ta till sig är noveller helt klart bättre. Det är en avvägning.

Apropå detta vill jag passa på att länka till den Matt Cheneys intressanta funderingar om läsvanor och korta och långa berättelser: Short Stories, Long Tails. Jag har inget särskilt att tillägga. Jag är säker på att alla konsumtionsmönster förändras med tiden och jag tyckte att det där med att fler hittar vad de gillar utanför hitlåtar och bestsellers verkar stämma med mina erfarenheter.

För övrigt upptäckte jag i veckan att det inte verkar bättre än att jag är jämnårig med Matt Cheney. Nu undrar jag bara när jag ska börja känna mig så där klok och initierad.