Science fiction kan vara många saker, men en viktig funktion som science fiction kan ha är som hjälp för att tänka på vad vi kan och vill göra av framtiden.

Genom en sf-författare på twitter fick jag nys om Kickstartern för ”Scout: A technology journalism community with imagination”. Det är alltså ett journalistiskt projekt med avsikten att fokusera mindre på prylarna och mer på visionerna. De vill djupdyka i teman, och använda sig av science fiction för att utforska möjliga — konstruktiva! — framtidsscenarier. Lite som den nya podden Meanwhile in the Future.

Två av de involverade i Scout är sf-författarna David Brin och Greg Bear, och det är jag inte så förvånad över. Åtminstone Greg Bear har tidigare varit inblandad i olika grupper som jobbat med att fundera på science fiction-vis över hur olika nya teknologier kan användas, och försöka omsätta det i praktiken. I en intervju i Lightspeed Magazine berättar han så här:

There was a time after 9/11 when government people were really, really concerned that they weren’t catching up on all the things that could happen, and so they brought writers in, screenwriters, science fiction writers, and had us discuss things with them. That became kind of a fairly standard gig for people who were able to think odd thoughts about security and about possible dangers. My consulting actually began back in the 1980s when I worked with the Citizens Advisory Council on national space policy, along with Larry Niven and Jerry Pournelle and a large group of people including NASA administrators and astronauts and rocket scientists and generals and so on. We were discussing everything from what became known as the Star Wars defense to the privatization of space. One of our last meetings in the late 90s occurred with Dan Goldin, an administrator of NASA, in which he asked for our advice on how to grease the wheels of privatization of space. We’re seeing some of the results of that work now.

HieroglyphMen det finns fler sådana initiativ. Ett riktigt intressant sådant som sjösattes nyligen var Project Hieroglyph (som administreras av Arizona State University’s Center for Science and the Imagination), som tog sitt avstamp i Neal Stephensons essä ”Innovation starvation” där han ropar på science fiction som inspirerar till handling. Det här projektet har resulterat i en novellsamling (där bland annat Madeline Ashby medverkar, som är hedersgäst på ConFuse, årets Swecon).

Jag är lite fascinerad. Det ser ut som en trend, som att många fler börjar se science fiction som ett verktyg som kan användas för att fundera över framtiden och också till att faktiskt forma den.

Annonser