Gardagens_varld_3Dags för ett poddavsnitt igen. Nu har vi sett en västernfilm, två gånger: True Grit från 2010 och från 1969. Och så blir vi entusiastiska över alla häftiga och intressanta saker i Permanence av Karl Schroeder.

Jag tror nog att en hel del av det här kan vara värt att lyssna på även om du inte har sett filmen och läst boken. Åtminstone delen om Permanence, för pratar vi om så mycket allmäna science fiction-saker. Men det är inte lönt att lyssna särskilt långt om du oroar dig för spoilers — då rekommenderar jag dig att komma tillbaka senare, när du har tittat och läst. (I nästa avsnitt kommer vi att återgå till formatet att prata om slut och annat sådant bara framåt de sista tio minuterna eller så.)

Som vanligt erbjuder vi avsnittet i två olika filformat: det som de flesta manicker begriper och kan spela, samt det öppna och tekniskt trevliga formatet.

Några begrepp som vi använder utan att förklara dem:

Brun dvärg, en liten nästan-stjärna som är mycket större än Jupiter men inte tillräckligt stor för att kunna tända fusionsprocesser och lysa som en riktigt stjärna.

Fermiparadoxen, alltså det märkliga att vi inte sett några tecken på utomjordisk intelligens trots att det finns många argument för att det skulle kunna vara ganska vanligt.

FTL — Faster Than Light, att kunna färdas snabbare än ljuset.

Mem använder vi i den bredare och lite mer ursprungliga betydelsen. Alltså inte en bild med lustig text på, utan en idé eller liknande som sprids mellan personer — en sorts analogi med gener, men för kultur iställer för biologi. (Fast irriterande nog säger jag fel: Karl Schroeders begrepp är ”the supreme meme” vilket låter bättre än ”the greatest meme” som jag säger. Nåja.)

Och lite andra verk vi nämner:

Ringworld, roman av Larry Niven från 1970.

Blindsight, roman av Peter Watts, som vi diskuterade i första avsnittet av Gårdagens värld idag igen.

Podkayne of Mars av Robert Heinlein (översatt till svenska som Marsflickan). Den här lär jag för övrigt skriva något om här på bloggen, endera dan.

Och om nån till äventyrs skulle vara intresserad så är musiktemat i den nyare True Grit en psalm som heter Leaning on the Everlasting Arms. Här i en gospelsvängig version, för den som är lagd åt det hållet:

Liten slutreflektion: intressant att lyssna på ganska så spontana samtal i efterhand. Vi försöker att inte bli för interna, men det är så lätt att ryckas med och bli intresserad av en tankegång och glömma bort att vara tydlig. (Jag är på det viset ganska svårintervjuad, det har jag märkt!) Det blir inte bättre av att vi spelar in allting rätt sent på kvällen när vi är trötta, och därför ibland nystar upp tankegångar lite från fel ände. Kan tänka mig att det blir bättre med lite övning. Berätta gärna hur det går att hänga med i.

Creative Commons-licens
Gårdagens värld idag igen av Ante och Åka Davour är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.5 Sverige licens.