At its core, Steampunk has the potential to be a very equalizing movement, where creators are also fans and consumers. And it works for books as well as corsets.

Citat av Ekaterina Sedia (som skrivit bland annat The Alchemy of Stone) i The Steampunk Bible.

Det finns för många delar av vår kultur som går ut på passiv konsumtion. Jag gillar tanken att både konsumera — läsa, lyssna, titta — och själv skapa. Och att de som gör saker inte är en helt separat kategori av människor, utan pratar med dem som gillar det. Fansen kan själva vara medskapare, också genom att vara inblandade i en diskussion eller ett samtal med dem som skriver, spelar, filmar, och så vidare.

Precis det här är en av de saker jag allra mest uppskattar med sf-fandom.

Men konceptet är lite udda för många, som har svårt att förstå det här. Deltagarkultur.

Ibland är jag optimistisk, ibland lite mindre så. Det här inlägget om kommentarsmoderering har jag återvänt till gång på gång på sistone, den innehåller så mycket som har bäring på det här med utbyte av tankar. Den påminde mig till exempel om 1-9-90-regeln, som jag inte har tänkt särskilt mycket på tidigare: i varje givet sammanhang online är 90 procent bara lurkare som inte säger ett pip, 9 procent bidrar genom kommentarer eller liknande, och 1 procent står för det mesta av innehållet. Det är väl inte särskilt konstigt, för alla varken kan eller vill bidra lika mycket överallt. På vissa ställen känner jag mig mer hemma och mer involverad, på andra ställen är jag bara nyfiken eller råkar surfa förbi tillfälligt. Men siffrorna får mig ändå att undra: är det också så att det finns personer som aldrig inser att de själva kan vara delaktiga på ett konstruktivt sätt?

Det här med att få fler att känna sig välkomna och hemma i sf-fandom har ju alltid varit något jag känner starkt för. Då ingår det ju att inse att det går att få ut mer än att bara läsa böckerna. Det går att diskutera dem, umgås kring dem, prata med författarna till dem.

Så alla olika fenomen som uppmuntrar fler personer att ge sig in och själva vara en del, både kreativt och socialt, allt sånt gillar jag. Det är naturligvis precis den här kreativiteten som först lockade mig med steampunk. Men min första tanke när jag läser det här uttalandet av Ekaterina Sedia är att fandom kan ha glädje av inflöde av mer av den här attityden, just från steampunkhåll. Nu har ju steampunk blivit så mainstream att det är ganska mycket av en handelsvara, men det finns lite punk i det än. Och kanske, kanske är det faktiskt en riktigt bra idé det här med att hålla en sf-kongress på steampunkfestival, som vi tänker göra nästa år i Gävle.

Dr Steel uttrycker det mer allmänt och rakt på sak: