Jag och ett vackert lok. Foto: Björn Lindström. Klicka på bilden för att komma till hans webbplats, Colorless Green.

Så känns det: nu blir det steampunk för hela slanten och inte bara för örena jag fick i växel. Jag kämpade emot litegrann ett tag, för jag vill liksom inte riktigt identifiera mig med steampunk. Lite av en utomstående betraktare, en samlare, det är vad jag har varit. Det började med ett fanzinenummer, där jag bland annat ville ta reda på vad som fanns inom steampunk i Sverige. Sedan dess har jag låtit mig dras in mer och mer, men alltid haft någon sorts illusion av att inte vara en sån där steampunkare själv. Men nu går det inte längre, för jag har ju gett mig in i ett projekt som kommer att kräva att jag satsar ganska mycket.

Det blir nämligen steampunk på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle i juni 2014. Och inte bara litegrann. Det blir först en helg som kommer att innehålla en sf-kongress med steampunktema, i museet, samtidigt som det blir olika evenemang och programpunkter både för museets besökare och för mer hängivna steampunk-personer.

Och vi kallar det hela steampunkkonvent, som ett paraplybegrepp. Men det blir ett helt unikt evenemang, inte bara i museets lokaler, utan i samarbete med museet. Det betyder att museiföremålen inte bara blir en fantastisk kuliss, utan att de också kan involveras i ett större sammanhang. Det kommer att bli verkstäder med möjlighet att bygga saker. Det kommer att bli massor av äkta ånga och maskiner som faktiskt körs så att man kan se hur de funkar. Möjligheten finns att vissa saker kan byggas eller moddas speciellt för det här evenemanget.

Tänk att göra en sf-kongress som en del av ett sådant evenemang! Vilken fantastisk möjlighet. Och det finns saker man inte skulle kunna göra någon annanstans. Kanske en dramatiserad guidning, som tar upp tåg och ångmaskiner i litteraturen och jämför med de verkliga fordonen och maskinerna. Man kunde både gå till 1800-talets litteratur och till steampunklitteraturen, och knyta ihop det. Tänk om det skulle gå! Nu finns åtminstone möjligheten att försöka.

Det här vill jag verkligen göra. Det kan falla ut på lite olika sätt, beroende på vilka personer vi får med i kommittén som organiserar det hela. Men det kommer att finnas något för de flesta, och min vision är att ha en riktig sf-kongress i centrum. Medlemmarna får vara med överallt, på allt som händer, är vår tanke. Men kongressen blir inbäddad i en helg som omfattar också mycket som kanske inte skulle höra hemma på en vanlig sf-kongress, och som riktar sig till fler än bara medlemmarna.

Jag vet inte hur det här kommer att bli. Men jag tror att det kommer att bli fantastiskt häftigt.

Så nu blir det så, och jag tänker inte bränna ut mig på kuppen. Det betyder att jag nog ska anpassa mitt liv lite, och avsätta tid och energi åt det här i lagom mängd. Det går inte att göra om jag ska försöka hålla steampunk på armlängds avstånd. Nu vadar jag i upp till hakan!

Nu måste jag ju läsa en massa steampunklitteratur, så att jag har koll. Och kanske sy nåt, och bygga nåt mer än min musikmaskin som syntes i receptionen på Kontrast. Och nätverka, och synas på tepartyn och steampunkkonventet i Alingsås nästa höst, och hänga på steampunkforum online.

Men efter att det här är över, då tror jag att det är dags att lägga ner steampunkbloggen, och skaffa mig mirrorshades och en massa neonfärgad plast. Eller nåt.

Men till dess kan det nog vara riktigt kul att tillåta mig att snöa in fullständigt. Det gäller att omfamna det, och inte kämpa emot.

Annonser