I sitt tal på Eurocon uppmuntrade Ian McDonald oss att läsa brett, vidga våra vyer och inte läsa bara samma saker. Igår gick jag in på UEB och tittade i hyllorna med avsikten att försöka hitta något som jag kanske annars inte skulle fundera på att läsa. (Inte för att jag inte har en jättehög med böcker brevid sängen som jag tänker läsa RSN…) Jag insåg snabbt problemet: böcker som inte ser ut som någon jag skulle vara intresserad av intresserar mig ju inte. Uppenbarligen.

När jag grunnade lite mer på det insåg jag att det främst är tre saker som kan stå i baksidestexten som får mig att sätta tillbaka en bok och tänka att det nog inte var min grej: romantik, krig, eller att boken är del förton i en serie. Vänta nu, en sak till: vampyrer eller zombier. Väldigt vad jag är negativ till allting!

Jag gör undantag förstås. Jag har läst militär sf för att jag blivit ombedd att recensera den, eller för att författaren hetat Joe Haldeman eller John Scalzi. Jag kommer inte ihåg några exempel på sf- eller fantasyromaner jag läst med starkt inslag av romans, men det har säkert hänt det med. Serier har jag också läst, men då brukar jag börja med del ett och ha starka anledningar att tro att det ska vara intressant. Vampyrer och zombier har mest slunkit med när det varit något annat som lockat mig att läsa en bok.

Summan är i alla fall att jag har rätt så bestämd smak och svårt att sträcka mig utanför den. Jag också. Jag ska grunna på detta, och försöka utmana mig själv lite. Lite smått, för jag vill ju ha tid att läsa de böcker jag vet att jag verkligen är intresserad av också. (Jag är ingen snabbläsare. Jämfört med många bokbloggare läser jag nästan ingenting — 23 böcker hittills i år.)

Advertisements