Jag är väl inte nervös, direkt, men lite stressad är jag allt. I söndags kom jag hem efter ett par veckor i Kanada, där jag arbetade med en forskningsartikel. I måndags började jag på mitt nya jobb (tillfälligt, som lärare på matte D som sommarkurs) och i övermorgon är det redan Eurocon! Lite hektiskt. Det går, men det är verkligen fullt ös.

Jag ska ju hålla ett föredrag om mörk materia på söndag klockan 16 (är någon kvar på kongressen då? Hoppas det!) och behöver förbereda mig. Fast det har jag ju gjort förr, så det borde gå vägen. Lite mer orolig är jag för mitt Steam Tea på söndag klockan 14 — en programpunkt som går ut på att träffas och dricka te och prata om steampunk helt informellt. Det borde ju vara lugnt. Fast jag vill att det ska bli inspirerande och kul och ett sätt att få upp ögonen på folk för steampunk och vad folk har för sig. Och jag vet inte hur det ska gå riktigt. För att det ska bli som jag hoppas behövs det ju fler än jag som är intresserade och vill komma dit och träffas och vara steampunkiga — jag har bjudit in alla jag känner till, och försökt sprida entusiastiska vibbar. Förhoppningsvis kommer folk, och det blir jättebra, men jag kan ju inte tvinga någon. Tänk om alla drabbas av EHEC eller nåt, och jag står där ensam med hundra plastmuggar och tre kugghjul? (Plastmuggar — tyvärr — eftersom jag inte kommit på något fungerande sätt att lyckas använda porslin. Men det blir riktigt te i alla fall!)

Onödigt att noja egentligen. Jag gör det bästa jag kan, och det jag inte rår över går som det går.

Jag ska vara med i en panel också, om svensk fandom idag. Det är klockan 18 på lördag, om nån är intresserad.

Totalt sätt är jag ändå mer uppskruvad på ett positivt sätt än jag är nervös. Jag tror att Eurocon kommer att bli jättekul, och det ska bli häftigt att vara med om en så stor kongress på hemmaplan.