Jag tycker att det är jättekul att min blogg har blivit en sådan som faktiskt får kommentarer, och till och med diskussioner i kommentarsfältet ibland. Halva poängen med att blogga är ju att det blir sådan kommunikation.

Ibland är det svårt att hålla entusiasmen vid liv, som i fallet med Fanspan. Många vill att Fanspan ska finnas och fungera som nyhetsförmedling, men ingen vill bidra med nyheter… den ursprungliga drivkraften försvann för att det kom så lite respons. Då föreslogs det att man ska titta på stats, och ta det som feedback — det är kul att få läsare, liksom.

Man kan dock inte alltid lita på sina stats. Denna blogg, Landet Annien, plågas sedan en liten tid av spam som riktar sig till bloggare som kollar sina stats. Fejkade förkortade URL:er listas som ”referrers”, det ser alltså ut som om det kommer länkar därifrån till ens blogg. Meningen är att man ska bli nyfiken och kolla vem som länkat till en, och så kommer man till något ställe där någon helt enkelt vill ha många träffar själv och inte alls har länkat till ens blogg. Jag har hört att det finns folk som säljer tjänsten ”vi fixar träffar på din webbplats”, och sedan gör sånt här.

Så nu betyder de där staplarna inte så mycket som de än gång gjorde. Fanspan har inte drabbats (ännu… ta i trä), men ändå.

Jag tänker ofta på Cory Doctorows berättelse ”When sysadmins ruled the Earth”, där mänskligheten råkar ut för en rad katastrofer och terrorattacker som liksom råkar komma samtidigt och slå sönder mycket av samhället och infrastrukturen. De som försöker hålla internet igång observerar hur trafiken består till stor del av spambotar som pratar med varandra.