Jag har så myckt jag vill läsa, och så mycket jag vill läsa om, men det är svårt att komma åt bland allt annat jag försöker hinna med. Tänkte i alla fall passa på att skriva att jag tycker att det är lite märkligt att de här historisk romantik- och skräck-blandningarna som kommit på sistone är så populära. Alltså, Stolthet och fördom och zombier? Det känns som en kul idé som är svårt att göra en intressant bok av.

Fast å andra sidan — Paul Di Filippo gör något lite liknande i sin Steampunk Trilogy, där han i tre berättelser glatt blandar diverse populärkulturella källor i 1800-talsmiljö. Den i mitten (”Hottentotts”) är klart Lovecraft-inspirerad, den första (”Victoria”) innehåller en rätt beskedlig galen vetenskapsman och hans märkliga skapelse, och den tredje… tja, där leks lite med 1800-talspoeter och spiritism. Jag gillar verkligen stilen, språket och humorn, det är rätt skruvat alltihop även om det är på ett lågmält sätt.

I den här recensionen av Di Filippos novellsamling Shuteye for the Timebroker skriver Paul Kincaid: ”Di Filippo is a writer who likes to shift restlessly between styles and manners, though his most common mode is the humorous. Not outright comedy, but the sort of thing that leaves you smiling without necessarily understanding why.” Där står för övrigt också att samligen innhåller bland annat en berättelse som tar sig an lite figurer från Jules Verne, så den verkar ha en del att hämta för den som mer specifikt söker 1800-talsrötter för att man vill ha steampunksmak på sin läsning.