I en tidigare postning skrev jag om hur somliga gör en stor sak av skillnaden mellan sf och fantasy, och hur det dessutom finns folk som tycker att sf är bättre och mer uppbyggligt. Nu har jag hittat en annan bloggpost om samma sak, men möjligen en smula mer välformulerat: Why Fantasy isn’t crap, and SF isn’t better, av Al Robertson.
In this context, the claim that SF is superior to Fantasy because it is a more accurate reflection of the potentials and realities of the world is meaningless. Science can seed fiction, but it can’t (by definition) be fiction.
Given this, how can one argue that a science fiction novel that explores the political and emotional ramifications of (say) a certain set of assumptions about the possibilities of science (as, for example, the Foundation series does) is superior to a fantasy novel that explores the political and emotional ramifications of a certain set of assumptions about political theory (as, for example, China Mieville’s Bas Lag novels do)?
Dessutom kan jag bjuda på ett relaterat citat ur förordet till Year’s Best SF 12 (som täcker 2006):
It is our opinion that it is a good thing to have genre boundaries. If we didn’t, young writers would have to find something else, perhaps less interesting, to transgress or attack to draw attention to themselves.
annien.wordpress.com 
3 kommentarer
Comments feed for this article
onsdag 6 februari 2008 den 10:06 f m
/F
Det finns skillnader mellan SF och fantasy, bara inte normativa sådana. Det rör sig istället om skillnader i tematik, konventioner i genren och sådana saker. Men självklart ska man utnyttja genren, det är det den är till för, och man utnyttjar den bäst när man leker med dess gränser…
/F
onsdag 6 februari 2008 den 5:28 e m
åka
Du har så klart rätt i att det finns skillnader mellan sf och fantasy, annars skulle man över huvud taget inte prata om två olika genrer eller kategorier. Men den här sortens värderande diskussioner som jag (och Al) refererar till handlar ju om att det skulle vara en skillnad i kvalitet på något vis, och det är det jag vänder mig mot. Faktum är att skillnaderna ofta bara handlar om rekvisita, inte om världsbild eller människosyn eller budskap eller sånt.
onsdag 6 februari 2008 den 8:21 e m
/F
Absolut. Jag snackar inte kvalitet.
Man kan också urskilja att vissa grundläggande teman är mer vanliga i den ena eller andra genren, men det betyder bara att det är så till dags dato, inte att det måste förbli så.
Min huvudpoäng är att man kan nyttja dessa skillnader och förtjänstfullt leka med dem för att i någon mening skapa nyskapande eller spännande litteratur inom endera genren.