Apropå det föregående inlägget (och ett intressant utbyte med Arina) måste jag tillägga en sak: det skulle finnas ganska få sf-fans om bara experter och pålästa fick vara med. De flesta har faktiskt inte järnkoll på alla författare och alla undergenrer. De flesta läser nog inte ens särskilt kopiösa mängder. Man snubblar över en författare som råkar bli en favorit, och sen går det ett tag innan man lite slumpmässigt hittar något nytt som är kul. Man gillar att prata med folk som läser science fiction, men det behöver inte vara för de djupa litteraturanalyserna. Nog tror jag att jag träffat fler i fandom som uttrycker starka åsikter om öl än som har positionerat sig i en subgenre och tycker allt annat är skräp.
Det påminner mig om en artikel i senaste numret av Steampunk Magazine (#4 alltså), där det stod något om att det en gång i tiden var så att punk och goth var ungefär samma sak, och alla gick på alla konserter och minglade med varandra. Nuförtiden möter man folk, hävdar artikelförfattaren, som bara lyssnar på amazonian power noise (eller vad det nu var) och tycker att allt annat är skit och sablar ner dem som inte tycker likadant. Så jag säger bara det, vill man se kotterier och käbbel mellan subgenrer kan man ju kolla in musikscenen, där är det förmodligen mycket värre ställt än i sf-världen. Kanske. Åtminstone kan man säga att den här tendensen till uppsplittrifiering nog är mer universell än Richard Morgan framställer det som.
Men återigen skulle det förvåna mig om de där supernischade lyssnarna vore i majoritet.
Jag tycker nog att man har rätt att prata om böcker även om man inte vet något om vem som var upphov till begreppet steampunk eller kan räkna upp fem viktiga new wave-författare. Fandom har inga inträdesprov, och jag väljer inte vem jag ska prata med utifrån vem som har starkast åsikter.
Sen har vi ju hela det luriga kapitlet med att kritisera andras smak. Jag anser att man läser det man läser därför att man tycker att man får ut något av det, och det är ganska intressant att höra vad folk ser i böcker jag själv inte alls kan uppskatta. På samma sätt måste det ju också gå att tala om varför man inte gillar något som andra tycker om, utan att det ska behöva bli så blodigt. Fast det är svårt.
(Avslutande parentes: det kan vara lurigt att avgöra hur intern man ska vara när man skriver på nätet och inte vet vem som läser, men i mina fanzines försöker jag i alla fall att inte förutsätta för mycket bakgrundskunskaper hos läsarna. Hur jag skriver här på bloggen varierar förmodligen, för vissa saker skriver jag nästan bara för min egen skull medan andra är mer utåtriktade.)
3 comments
Comments feed for this article
lördag 26 april 2008 vid 2:40 e m
Arina
De enda som ser ner på min litteratursmak är folk som tror att sf lättlästa äventyrsberättelser för omogna tonåringar.
Jag har aldrig träffat en otrevlig sf-läsare men däremot mycket kunniga sådana. Det ger mig komplex men problemet ligger ju hos mig och inte hos dem. Men det gör det ändå svårt att ge sig in en diskussion. Sen träffar jag väldigt sällan sf-läsare över huvud taget. Jag känner bara en (två med mamma) som läser lite sporadiskt.
lördag 26 april 2008 vid 5:51 e m
åka
Den här sortens metadiskussioner har en tendens att engagera mig. Jag gillar att tala om hur man talar om sf och vilka som känner att de får vara med och inte. Det kanske inte är så mycket som är relevant för din upplevelse av saken, men jag får tacka för möjligheten att komma tillbaka till det här!
När jag kom i kontakt med fandom visste jag inte mycket mer om sf än att jag i allmänhet var intresserad av böcker med den etiketten. Det mesta har jag lärt mig genom att umgås med folk som vet en massa, och sen läsa på mer om det jag fått veta av dem.
lördag 26 april 2008 vid 11:39 e m
Arina
Det är väldigt intressant och relevant.
Det är så det skall fungera tycker jag att man lär av varandra. Att jag över huvud taget vågat mig på fantasy igen beror till exempel på en mycket entusiastik vän som talade varmt om sina favoriter. Hon har alltså hjälpt till att vidga mina horisinter. Det är därför jag gärna vill prata böcker med folk. Annars skulle jag väl ha fått nöja mig med att läsa Heinlein om och om igen. Jag vill tacka för ditt intresse och din uppmuntran. Kanske skall jag våga ge mig in i någon diskussion någon dag. Jag har ju faktiskt börjat blogga trots min djupa skräck för att göra bort mig.